HoneyKid

Nu har jag suttit och skrivit ned vad jag har för uppgifter i alla mina skolämnen, för tyvärr är det så att jag ligger lite efter i skolan, pga jobbet faktiskt. Dessutom börjar ju Nationella Proven i Eng, Sv och Matte komma snart, så jag måste se till att vara ordentligt förberedd inför de. Sen så måste jag självklart kompletera provet i Historia som är mitt favoritämne (not) med tre A4 om Medeltiden, Nya Tiden och Upplysningen. Vilket jag fullkomligt förstår eftersom det finns kriterier som man ska anpassa sig till. Matteprovet är nästa vecka + att jag måste prata med min engelskalärare om min prövning jag ska göra (eftersom jag hoppade av EngB för att det var för understimulerande) och ska innan slutet av April ha läst en klassisk roman, en nutida roman, två tidningsartiklar, varav en är Sam/Kultur-inriktad och den andra ska vara inriktad på media.

I all denna kaos befinner jag mig i just nu. Jag vet inte vad jag ska prioritera och vad som ska underprioriteras. Jag har lätt för mig i skolan, men jag är ju bara för jävla lat ibland. Sen är jobbet krävande, även fast jag älskar att jobba så tar det självklart tid. Min lön jag fick igår har redan under 24 timmar halverats pga shopping och ätande. Det som skrämmer mig är att de stunder jag är så sliten och ansträngd att jag inte orkar bädda sängen eller packa skolväskan. Riktigt obehagligt. Var försvann mina ambitioner, min energi och min envisa personlighet? Varför all denna stress?

Och som grädde på moset har min mage verkligen slutat fungera skapligt. Min aptit och hunger kommer väldigt sällan, på oregelbundta tider och i olika mängder. Ojämn matlust helt enkelt.

Nu sitter jag här framför datorn, osäker på vilken veckodag det är, eller om det är helg kanske? Är jag nykter eller inte? Hur mycket är klockan? Har jag lektion imorgon? Och framförallt, varför dikterar jag allt detta gnäll och dessa funderingar i bloggen? Inte för att det är något privat, men vad får jag egentligen ut av att ni får ta del av mitt själsliga inbördeskrig?