HoneyKid

Det finns människor, och det finns underbara människor.
Sedan några dagar tillbaka har ingenting fungerat som det ska. Alla tankar har trasslat ihop sig som ett kaotiskt nystan i mitt huvud, alla sanningar ligger som spridda pusselbitar inom mig.

När jag är uppe i varv, när jag är upprörd eller har alldeles för mycket att tänka på, så är det ingenting som klickar. Varken sömnen, tankegångarna eller aptiten fungerar som det ska.

Under tiden som man själv bearbetar allt krångel i huvudet, är det klurigt att samtidigt lyckas fungera socialt. Men att bre på ett leende och flaxa med armarna gör att vilken person som helst tror att man fungerar.

Men när man kommit till ro, hittar en utav de underbara människorna som säger alla rätta saker, lägger alla bitar på rätt plats och reder ut allt trassel, så inser man vilken tur man har, som har så underbara människor omkring en.